Medicin

Har börjat med min nya medicin nu. Mår inte så jätte bra, men det är något man får räkna med. Har bara legat i soffan hela dagen och svettats. Men det ska bli bättre när jag ätit den ett tag. Min hjärna spökar lite me mig och jag känner mig inte riktigt som mig själv. Säger till mig själv att det är medicinen. Och det hjälper. Det kommer bli bättre om några veckor. Och då ska jag förhoppningsvis vara bättre än innan medicinen. Fortfarande vara jag, fast lite gladare. Jag orkar inte må som jag har mått och med medicinen och terapin så ska det nog bli bra, även om det kan bli lite sämre innan det blir bättre. Även om jag inte mår så bra just nu, så har jag hopp. Hopp om att jag kommer att få må bättre. Jag är så trött på att må som jag gör och har flera gånger funderat på att ge upp. Men nu ser jag en ljusare framtid. Så även om det känns väldigt jobbigt just nu, så tror jag faktiskt att det kommer att bli bättre och den känslan får mig att kämpa vidare.

Måste även skriva att jag älskar M. Han är den enda mannen jag någonsin älskat och utan honom hade jag inte orkat kämpa. Han har hjälpt mig att hjälpa mig själv och är så jävla underbar. Ibland förstår jag inte hur han orkar med mig, men jag är så jävla glad att han gör det. Vet inte vad jag hade tagit mig till utan honom vid min sida<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0