trött

Jag är riktigt trött idag. Har bara sovit i 4 timmar.
Jag mår inte alls bra, men känner inte riktigt för att skriva om det. För hur kul är det att läsa om någon som bara klagar?? Men har inte så mycket annat att skriva om. Mina dagar bara rullar på och jag försöker ta mig igenom en dag i taget, det är svårt men tiden går. Vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv. Jag försöker att hålla mig så sysselsatt som möjligt, jag försöker att göra saker hela tiden, för annars bryter jag ihop. Men jag måste ju ta det lugnt med. Men så fort jag sätter mig ner kommer tårarna, då kommer ångesten och det känns som att jag inte får någon luft. Jag vill bara göra allt bra igen, men vet inte om jag kan. Vem visste att kärlek kunde vara så smärtsamt?
Jag är inte rädd för att vara själv, jag vet att jag klarar av det. Det jag är rädd för är att jag aldrig kommer att bli lycklig. Hur orkar man leva vidare utan människan man älskar?? Jag borde veta. Jag lever ju trots att jag förlorat Jenny. Men när jag förlorde henne, fanns m här. Han tröstade mig och han räddade livet på mig. Jag älskade honom, gör jag fortfarande och det var det som fick mig att kämpa vidare. Vad har jag nu som får mig att kämpa vidare?? Ingenting. Dom 2 människorna som betyder mest för mig finns inte längre. Min underbara Jenny är död. Och M har jag förlorat med, även om han fortfarande lever.
Jag är så trött på denna smärta, så trött på dessa tårar, men jag kämpar fortfarande. Frågan är bara hur länge jag orkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0